blogginlägg nr 3001

asså, hur är er relation, ni sover tillsammans och hånglar lite.. 

nae.. eller.. inte riktigt.. vi sover i samma säng.. o typ kramas lite.. 

men då skulle det inte kännas konstigt för dig om jag frågade om hennes nummer

nej nej absolut inte.. kör på.. gör det

ah. för hon e sjukt söt.. 

ah.. hah.. 

mitt liv är fattigt. jag känner att mitt liv är fattigt. 

138 personer grattade mig på facebook när jag fyllde år.. vad betyder det.. 

att procentuellt sett en på sex av ens vänner på facebook gratulerar en på sin födelsedag?

för att sedan fortsätta på autostradan av aldrig upphörande uppdateringar om ingenting. inget. ingen. 

jag säger så lite i konversationer nu för tiden. 

jag förstår inte hur jag komunicerar med folk längre.. jag.. är en konstig.. lite knasig kille som folk gillar o snacka med.. jag har lite kul kläder.. och jag.. vad gör jag.. 

fan att folk med hopp alltid får ligga.. det är sånna som mig som har lite mindre hopp än alla andra som inte får ligga.. 

naturen fungerar så. det är de som är hoppfulla som lyckas ta sig till nya platser och hitta nya lösningar på problem så oavsett hur pissigt jag har det och oavsett hur pissigt jag tror att jag har det så kan jag ändå inte komma i kontakt med det jag verkligen vill känna för jag vet att innerst inne så finns det ett litet jävla hopp som håller mig vid liv.. håller mina tårar borta.. när grät jag senast?

när jag kollade på where the wild things are? ett år sen? när kände jag något för någon senast som inte var baserat på hur de ser ut och på hur mycket jag vill ligga med dom!?

jag har fan ingen aning.. men hoppet i mig säger mig att trots detta kommer fallet blogginlägg 3001 att sluta med någon slags hoppfullt insitament som innebär en lättsam tröst inför framtiden

" en dag kommer du också hitta nån"

" du är bra som du är " 

" men du gör ju intressanta saker " 

jag kan smsa mina vänner och skriva 

" fan va jag känner mig hopplös "

men det enda som händer då är att de svarar " nae du e jättebra du e så fin o bra o bra o fin o söt o bra o fin och intressant "

men innerst inne förändras inte min känsla om mig själv.. 

även om deras yttre påverkan får mig att kort, väldigt kort, känna mig bättre så äts det upp av monsterolle som sitter djupt inne i mitt hjärta.. längst inne i mitt hjärta och sticker sin treudd på alla dom ställen där han vet att han kan trycka dom. där det känns som mest.. 

fan. att folk alltid ska avbryta mig när jag.. inte.. vill.. bli avbruten.. 

vi tar det här en annan dag.. 

fan allt jag ville nu var att sitta ensam i mitt mörker och mörka ner mig i mig själv och det som jag vet ligger där inne. 

puss

hemmakväll med min bästa vän. jag dansar ensam med mig själv.

vimmerby alltså. det är också ett ställe man kan bo på. 

eller så är det ett ställe som jag åker tillbaka till då och då. nu och då. då och nu. jag kommer alltid tillbaka och känner mig alltid lite.. dålig till mods liksom. lite vilsen. lite ovan typ. 

det sitter så mycket i väggarna här. det sitter så mycket gymnasie och sena nätter med stina nordenstam-kassetter i köket och funderingar. det är det ända jag gör när jag kommer hem. äter nattmackor och tänker för mycket. på allt. på mig själv.. på andra. kanske mest på tvåsamheten och helvetet som följer när jag försöker förhålla mig till all skit som har med mig att göra i förhållande till andra.. addera där även känslor och sex så blir det en riktigt skön ekvation att försöka lösa själv. 

vilket jag enträget roar mig med. stånga huvudet mot väggen istället för att ställa frågorna till någon. som om jag har svaren.

har man svaren som man själv behöver? det sägs ju så

"du har svaren inom dig"

jag kanske inte har letat tillräckligt djupt? jag kanske är en grund person. har jag gått på grund? kommer inte loss.. ut på djupt vatten?

jag vet inte.. 

allt jag vet är att jag åker till malmö på typ fredag. och att det kommer att kosta mig pengar att bo där en vecka. sen börjar kollobollo. 

mums. 

bla bla me me. så att säga.. 

tack. 

hoppas att allt är bra med dig. ta hand om dig

så var dom bara två

jag kommer hem. jag är hemma. jag grillar med min familj. jag pratar en massa skit. ja kollar på dokumentären om pätty smiff. det äts rabarberpaj och hemmagjord vaniljsås. spelar musik med min lillebror. han går o lägger sig. jag tänker jättemycket på livet universum och allting. kollar på karl einar häckner på tv. tar sena hundpromenaden med maja. bara maja. inte jiki. jag kommer hem igen. klockan är mitt i natten.

varför gör jag allt det här själv. inte själv som i ensam eller tillsammans med min familj. jag känner bara att någon att dela det här med hade varit fantastiskt. flickvän hallåå? eller inte det heller. bara nån som va med hela tiden. nån att prata med. nån att krama. nån att sova med. nån att hata. vad som helst. fan också.