min instrumentpanel

min instrumentpanel. kära konduktör jag förstår inte.. jag känner elektricitet..
kan du bygga upp ljudet av mig?
jag är gjord och blåst genom min instrumentpanel

jag förstår inte. det är du som bestämmer. inte jag..
det är du som sätter gränserna. inte jag.
det är din vilja som räknas och jag bara följer den slaviskt.. utan att veta varför. veta om jag ens bryr mig. i stunden känns det så självklart och jag skulle inte vilja annat än att äta upp dig med dessertgaffel. i efterhand vet jag ingenting.. alls.. vad vill du att jag ska göra.. ska jag bara hantera det här? att i ena stunden veta att du är allt jag vill ha.. herregud för två veckor sen var jag mätt och belåten och ville bara fortsätta vara det. men nu kommer den krypande igen. bara för vi låg i våras betyder inte det att vi är ödesbestämda för varandra. verkligen inte.. men jag förstår inte vari jag har felat att förstå det här. på ett intelektuellt plan absolut. men vad är det som händer när du kollar på honom sådär.. som du kollade på mig. och spelar samma kort på honom som du spelar på mig. och ser in i honom som du antagligen såg in i mig.. spelar det någon som helst roll

sätt mig i den situationen. jag hittade nån du hängde med och tänkte. ja jävlar ja.. jag antar att  vi hade olika ingångar i vår tidigare.. rendez-vous. behöver jag lära känna dig bättre för att inse vad du är. vem du är.. eller behöver jag lära känna andra och se åt ett annat håll för att sätta dig i perspektiv till andra.. ska jag göra båda? ska jag bara strunta i det?

du verkar ha en så självklar vilja och så tydliga motiv. så enkelt att se saker och ta för dig av dem. är det jag som är för analytisk. borde jag också skita i allt och bara tuta och köra.

jag är som jag är. jag får hantera det här på mitt sätt antar jag.. det är det enda sätt jag kan. men jag ska bara komma på hur jag gör.

blev jag höjd för att bli sänkt?

blogginlägg nr 3001

asså, hur är er relation, ni sover tillsammans och hånglar lite.. 

nae.. eller.. inte riktigt.. vi sover i samma säng.. o typ kramas lite.. 

men då skulle det inte kännas konstigt för dig om jag frågade om hennes nummer

nej nej absolut inte.. kör på.. gör det

ah. för hon e sjukt söt.. 

ah.. hah.. 

mitt liv är fattigt. jag känner att mitt liv är fattigt. 

138 personer grattade mig på facebook när jag fyllde år.. vad betyder det.. 

att procentuellt sett en på sex av ens vänner på facebook gratulerar en på sin födelsedag?

för att sedan fortsätta på autostradan av aldrig upphörande uppdateringar om ingenting. inget. ingen. 

jag säger så lite i konversationer nu för tiden. 

jag förstår inte hur jag komunicerar med folk längre.. jag.. är en konstig.. lite knasig kille som folk gillar o snacka med.. jag har lite kul kläder.. och jag.. vad gör jag.. 

fan att folk med hopp alltid får ligga.. det är sånna som mig som har lite mindre hopp än alla andra som inte får ligga.. 

naturen fungerar så. det är de som är hoppfulla som lyckas ta sig till nya platser och hitta nya lösningar på problem så oavsett hur pissigt jag har det och oavsett hur pissigt jag tror att jag har det så kan jag ändå inte komma i kontakt med det jag verkligen vill känna för jag vet att innerst inne så finns det ett litet jävla hopp som håller mig vid liv.. håller mina tårar borta.. när grät jag senast?

när jag kollade på where the wild things are? ett år sen? när kände jag något för någon senast som inte var baserat på hur de ser ut och på hur mycket jag vill ligga med dom!?

jag har fan ingen aning.. men hoppet i mig säger mig att trots detta kommer fallet blogginlägg 3001 att sluta med någon slags hoppfullt insitament som innebär en lättsam tröst inför framtiden

" en dag kommer du också hitta nån"

" du är bra som du är " 

" men du gör ju intressanta saker " 

jag kan smsa mina vänner och skriva 

" fan va jag känner mig hopplös "

men det enda som händer då är att de svarar " nae du e jättebra du e så fin o bra o bra o fin o söt o bra o fin och intressant "

men innerst inne förändras inte min känsla om mig själv.. 

även om deras yttre påverkan får mig att kort, väldigt kort, känna mig bättre så äts det upp av monsterolle som sitter djupt inne i mitt hjärta.. längst inne i mitt hjärta och sticker sin treudd på alla dom ställen där han vet att han kan trycka dom. där det känns som mest.. 

fan. att folk alltid ska avbryta mig när jag.. inte.. vill.. bli avbruten.. 

vi tar det här en annan dag.. 

fan allt jag ville nu var att sitta ensam i mitt mörker och mörka ner mig i mig själv och det som jag vet ligger där inne. 

puss

hemmakväll med min bästa vän. jag dansar ensam med mig själv.

vimmerby alltså. det är också ett ställe man kan bo på. 

eller så är det ett ställe som jag åker tillbaka till då och då. nu och då. då och nu. jag kommer alltid tillbaka och känner mig alltid lite.. dålig till mods liksom. lite vilsen. lite ovan typ. 

det sitter så mycket i väggarna här. det sitter så mycket gymnasie och sena nätter med stina nordenstam-kassetter i köket och funderingar. det är det ända jag gör när jag kommer hem. äter nattmackor och tänker för mycket. på allt. på mig själv.. på andra. kanske mest på tvåsamheten och helvetet som följer när jag försöker förhålla mig till all skit som har med mig att göra i förhållande till andra.. addera där även känslor och sex så blir det en riktigt skön ekvation att försöka lösa själv. 

vilket jag enträget roar mig med. stånga huvudet mot väggen istället för att ställa frågorna till någon. som om jag har svaren.

har man svaren som man själv behöver? det sägs ju så

"du har svaren inom dig"

jag kanske inte har letat tillräckligt djupt? jag kanske är en grund person. har jag gått på grund? kommer inte loss.. ut på djupt vatten?

jag vet inte.. 

allt jag vet är att jag åker till malmö på typ fredag. och att det kommer att kosta mig pengar att bo där en vecka. sen börjar kollobollo. 

mums. 

bla bla me me. så att säga.. 

tack. 

hoppas att allt är bra med dig. ta hand om dig

så var dom bara två

jag kommer hem. jag är hemma. jag grillar med min familj. jag pratar en massa skit. ja kollar på dokumentären om pätty smiff. det äts rabarberpaj och hemmagjord vaniljsås. spelar musik med min lillebror. han går o lägger sig. jag tänker jättemycket på livet universum och allting. kollar på karl einar häckner på tv. tar sena hundpromenaden med maja. bara maja. inte jiki. jag kommer hem igen. klockan är mitt i natten.

varför gör jag allt det här själv. inte själv som i ensam eller tillsammans med min familj. jag känner bara att någon att dela det här med hade varit fantastiskt. flickvän hallåå? eller inte det heller. bara nån som va med hela tiden. nån att prata med. nån att krama. nån att sova med. nån att hata. vad som helst. fan också.

lervälling

fan vad jag är som en klump. jag är någon annans klump i magen. det är i mig det känns det är i mig det känns det är jag som är jobbig

pratade om allt och varför och därför med en vän idag och nu bara
"jo men jaa ja kanske vill bli projektledaraktig nånting kanske ska kolla på det lalalaa"

jag är leran du tar i din hand. det är med dina ord du formar mig och det är min förmåga att omforma, omformulera och förändra mig själv som hela tiden gör sig gällande.

vad har jag ens som är en fast punkt i mitt liv? vad jag som jag vet är jag. vem fan tror jag att jag är? den frågan brukar man frustrerat fråga andra människor när de gör nånting oväntat och kanske elakt mot en men jag ställer mig den frågan konstant för att jag genom min omformarförmåga blir nån ny hela tiden. blir lite av den o lite av den o lite av den beroende på var jag är vad jag gör vem jag träffar vad jag ser

"kanske ska bli fysiker då.. elleh?"
- olle efter att ha firat valborg i uppsala.

vem fan tror jag att jag är?

lervällingen blir bara mer o mer utstpädd. ju mer vatten jag häller i. och det har runnit en massa vatten under mina broar ner i min lervälling nu känner jag.. dags att koka upp det. sätta skiten under lupp och vänta tills solen har ångat bort alla rester av människor.

så jävla löjligt. kniven i köket är ju ganska vass. tänkte jag när jag pratade om att allt var jobbigt med mamma nyss. gräv ner mig. göm mig. glöm mig. gör mig osynlig.

släpp kraven släpp taget släpp det?

om jag släpper det vad har jag kvar att hålla mig i? kafka? jag har inte ens läst kafka.

jag kan hålla mig i mig själv. jag kan nog hålla mig i dig o du o du o dig o den o det.
jag har mina vänner. och jag tycker fucking om dom. jag tycker om att äta mat. jag tycker om att leka med folk i små korta projekt.

jag tycker om er.

jag är väl lite allmänt intresserad av att förändra synsätt och att ligga i framkant

jag tror alltid att jag ska och kan och bör va först med nånting. jag tänker direkt att jag ska testa att vara sist med nånting. min strävan efter extremer gör sig gällande gång på annan.

jag tycker om att dansa discodans.

jag tycker om att prata inför folk. att presentera saker som jag gillar/brinner för.

alla ni andra kan dra åt helvette

trams

hej bullen. jag har manlig ångest.
allt började när jag slutade träna. vilket är ungefär ett år sen. sen dess har min manliga ångest bara blivit värre och värre. den tar sig uttryck som små funderingar på hur det skulle bli om jag dog. bara små. men ändå. oj vad folk skulle bli ledsna och sakna mig. haha. om dom bara visste va ledsna dom skulle bli. då skulle dom säkert gilla mig mer nu. haha. mohaha.

snälla pojkar får inte kyssa fina flickor så jag växte upp och blev en riktig fitta.

vad fan är mitt problem? jag funderar på att pissa på allt och bara säga att jag kör min grej. jag gör min grej. i do my shiet. och vad min skit är är det ingen som vet men poängen skulle va att jag gör den.
meta: är detta ännu ett sätt för mig att bara trycka undan någon slags underliggande kris i en ny form och försöka hålla mig flytande tills jag fryser ihjäl av kölden som växer sig starkare i mitt bröst? va i helvette.
när slutade det vara roligt? när började jag på allvar svära högt för mig själv och slänga saker omkring mig? ja skojar inte. typ ett år sen. vafan är problemet?

inge gillar mig o ingen vill ha mig. men jag vet att jag duger som jag är och alla har sina svarta sidor men jag duger ändå inte som jag är blä blä blö blö blaaaaa. jag önskar att jag bara kunde få slippa bry mig om mitt självupptagna tänkande och för en gångs skull tänka lite på vad jag vill och vad jag gör.

jag borde ägna min tid åt listlotto. att skriva asmånga bra listor och sen lotta ut, till mig själv, vilken lista jag ska följa den här eller den där dagen.

jag har druckit två öl och är nu för trött för att tänka mer

handlingskaraff

handlingskaraff

hej hallå dagboken

teori.
jag använder mig av min förmåga att vara överallt samtidigt och att vara geografiskt obunden för att styra över hur jag träffar andra människor och hur de har eventuell tillgång till mig. i och med att jag är den som hör av mig när jag närmar mig en del av landet så ger det mig makten att höra av mig eller inte höra av mig till de människor jag vill träffa. en väldigt konstig form av härskarteknik? det gör också att jag kan neka andra att ha tillgång till mig i mån av tid och det får mig att känna mig viktig och bra när det egentligen bara leder till att mina vänner tröttnar på mig och att jag själv fokuserar på helt fel sak: att åka runt till en massa ställen och träffa en massa folk istället för att sätta mig ner på ett ställe och tänka över min situation se över vad jag behöver göra och sen göra det?

saker jag borde göra
kolla upp goldsmiths universitet
jobba som fan med arbetsproverna till steneby
ta och fucking träna lite.
ta hand om mina vänner.


jag är trött på att vara trött på mig

vernifudge

Mitt exakta minne 1
vi skulle bara äta middag. men det blev sista kvällen jag sov hos dig. jag visste att det var en dålig idé. du sa att du ville hålla om mig. jag vände dig ryggen. du la dig närmare. jag sa nej. varför? jag tänker på honom så fort du rör mig. det äcklar mig. du la dig åt ditt håll. jag låg vaken.
på morgonen tog jag mina saker och gick.

Mitt exakta minne 2
vi skulle bara äta middag. men det blev sista kvällen jag sov hos henne. jag tänkte att, en natt till kan ju inte skada. en sista gång bara. du la dig tätt intill mig och jag kände ett obehag i kroppen. jag tänkte bara på honom. dina händer visste mer än bara mig nu. efter en stund kände jag någonting kroppen. jag sa att jag inte var kär i dig längre,  att jag hade kommit över dig. du vände dig bort. du sa inget på hela morgonen. jag gick.

Mitt exakta minne 3
vi skulle bara äta middag. jag råkade sova över hos henne. det var enklare än att gå hem. du sa att du ville ligga nära jag sa att jag inte ville du undrade varför jag sa att det bara kändes så du frågade varför och jag svarade att jag bara tänker på vem du höll om sist och du vände dig bort jag försökte prata med dig du sa inget jag låg tyst men visste att du också var vaken jag sa att jag hade kommit över dig. du steg upp innan mig och sa inget jag frågade varför du var tyst. jag gick.

dagen tar dig dit du kommer

tryck utifrån/att göra:

-boka flygbiljett hem

-fixa boende i sthlm

-göra klart arbetsproverna till beckmans

-göra klart arbetsproverna till steneby

-komma på vad jag ska göra till utställningen om tre veckor

-göra det jag ska göra till utställningen om tre veckor

-vara tillgänglig och duktik på in praktik

-träffa en massa folk innan jag åker hem

-gå på museer innan jag åker hem

-gå på utställningar innan jag åker hem

kontra

vad jag vill göra:

-

asdf

Vad är det jag åker hem till?
allvarligt?

vad är det som är så jävla viktigt i sverige?

vem har bestämt att jag ska söka beckmans? vem är det egentligen som bestämmer att jag är den som ska söka form design och flytta till sthlm för att inte kunna bo någonstans tack så mycket för den KOMPISfitta jag skulle kunna vara kvar i paris röra mig fritt på gator och torg istället för att åka hem och bråka med gammalt groll och gamla troll. nu kom vändningen. nu kommer upproret. jag började kolla på flygbiljetter på riktigt och kan ta mig hem utan problem billigt billigt kompis och nu känner jag att jag lika gärna kan va.. vart som helst.. det spelar ingen roll. för var jag än är vet jag inte vad jag vill göra. jag vet inte vad jag kan göra och jag tror inte på min förmåga att fucking göra någonting. den tron är så extremt liten och nu är ansökningarna till beckis typ det enda som jag håller på med, suttit inne hela helgen utan att röra mig en centimeter. igår fixade jag med köket och lagade mat hela dagen.. typ hela dagen. allvarligt.. en hel dag.. på ingenting. jag är i paris kompis. det finns en miljon museer. minst lika många kafeer. kanske ännu fler butiker att dra omkring i bränna pengar på och uppleva. jag har en varm jacka en kamera och skissblock med mig var jag än går. jag kan jobba med vad som helst var som helst men jag sitter inne..

var vill jag komma med det här. vad vill jag. koncensus sökes? ung man i tjugoåren letar efter en mening med livet, vänligen svara till +33642978504 om du vet vad han ska ta sig till.

kollar hemsidor och skissar.. tagga till nu. har du helt tappat greppet kompis? du kan göra vad som helst VAD SOM HELST ta ut svängarna lite för helvette. svängarna finns där för att man ska kunna ta ut dom. krumbukta så mycket som möjligt. dra lite till. när det är som värst se till att det blir lite värre. när det är som bäst se till att spara det i en burk och titta på det från dåligkurvan när du är längst ut i den och kom ihåg att det är mellan de ytterligheterna som vardagen finns.

mänsklig utveckling bygger på konflikt. med sig själv eller med andra. med sina egna idéer och tvåaliteten i mänskligheten så att säga

håll dig svart, och knarka inte. för knark är dyrt.

now, fock you, beeing a vegitarian is strictly a dietary choice!

okej. skulle visa den nya praktikanten, nicole, den feta tygbutiken uppe vid sacre coeur. efter gick vi väl upp till sacre coeur också.. på vägen upp så står ju alla dom här som ska knyta jävla band på ens fingrar och ta alla ens pengar. nicole gick väl bara på och dom ställer sig ju framför en och verkligen ställer sig i vägen.. snubben som var på mig tog lätt tag i min arm var på jag framlade " dont touch me" och gick vidare

"fock you!" och han slår mig på typ skuldran mellan väskan och armen.. vafaan? allvarligt? han lägger en smäll? inte nån smäll hård eller så men han liksom.. lappar mig.. över axeln..

fuck dig niggah kul att du kommer stå där tills du blir gammal som gubbarna som står bredvid? de e typ det är typ det fittigast ejag varit med om?? och vad gör jag? jo går vidare med nicole så klart och bah "jaha. trevligt dehär då " ja kunde ju ha stannat tillexempel och sagt åt hono matt dont fucking toucha mig över huve taget jävla asså. vad har han för rätt

senare på dagen idag alltså kom jag och tänka på att man ska göra en counter attack. försöka sälja på dom skit. de skulle va så sjukt kul o börja konkurera med dom. köra dåliga trix. typ den som vanheden gör med sin näsduk när han från ingenting i handen trollar fram ett pekfinger.. ja hade trollat fram min kuk och dunkat den hårt i huvet på honom så det låtit " flopp " och han hade dalat till marken likt en fallen stjärna. för att aldrig åter resa sig från min kuksmäll

fuck dig.

så.. skönt att skriva av mig

och.

"nae jag ska nog inte röka mer ikväll"
två timmar senare sitter jag i köket och kollar på film och röker bara för att..?? wtf? jag röker inte ens inomhus?? i min värld? jag är inte ens rökare?? bränt ett halvt paket på två dagar!? (hade fönstret öppet såklart MENVAFAN)

och nu skulle jag ha lagt ner datorn för att sova en sväng men måste bara skriva lite ska bara kolla facebook en gång till ska bara ska bara ska bara

imorgon flyttar jag. det kanske är därför. vad vet jag. kanske e därför ja e lite skrajsen. vem vet. inget internet där heller. såååååå bra.. kommer få göra research på annat håll

beckmans börjar släppa. riktigt kul.. från virtuellt och verkligt har robotar plötsligt uppstigit ur dyn och börjar röra sig fint och fräckt. kul. bra o komma vidare! ska söka robotar imorgon!!

KRAAAAAM

sick sick sick

som i låten.. med queens of the stoneage

du måste va min soulsyster, hår med volym och lyster, behöver inte säga vilken färg de e
soulsyster säg.

gjorde soppa igår. svingod.. linssoppa.. med curry. och äppelpaj. fuckade upp pajen. hade margarin i istället för smör.. kuken.

idag jobbade jag hela dagen. sen kom jag hem. åt min linssoppa. åkte till nån vernissage. drog vidare. tog en vin med cezar ebba karoline och.. en tjej till. typ.. påväg hem ändrar jag mig och åker in till stan igen och går på gaybar med anders mari och matilde. soft grej. skön stämning. men adrian. tysk kille som gjort praktik på wella.. var jättefull.. de va nog allt han fick fram. gjort praktik. var full.. tydligt.. okej.. sen tog han min hand o ville dansa.. jaa.. nee.. sa väl jag. o så..

ja e ju inte så van vid killar liksom.. wtf. men ändå skönt o bryta isen. dom barerna verkar softare än andra barer.. om man ser till stämning och häng. sen att alla förmodligen e bögar där e en annan sak.

å andra sidan är det ju ganska bögigt att ligga med tjejer? är det inte?
nakenlekar.. sjukt bra.


jag ska sova lite nu.. och kurera min hals. den här förkylningen kommer ta livet av mig.

sköt om dig.

vernissage och etage

Hej hallå.
idag hade jag ledigt. efter att ha ringt på lägenheter i morse så gick jag och köpte block, tejp och sax. hjälpte nån snubbe att hitta till centre pompidou för kvinnan i butiken visste inte var det låg. sen gick jg själv till dito ställe och satt i bibblan och researchade till form och designs uppgifter på stenebyskolan. fett ball. blev hungrig. åt min avokado. blev inte mätt.. köpte mig en falaffel för 5,40 €. inte jättegod.. mådde illa.. frös.. gick hem.. kollade på grotesco och frös.. mådde illa.. käkade.. mådde illa.. stack in till svenska institutet för att träffa zacharias, hans tjej och ebba och kolla på jokkum nordströms utställning. vernissage o allt.. ganska tafatt.. lite folk. liten utställning. lite tråkigt måste jag säga. sen satte vi oss i marais och drack en öl eller två. inväntade förstärkning. köpte falaffel. och gick sen vidare till en fotoutställning på sweat shop. café couture. fantastiskt ställe. träffade min praktikantkvinna, som va lite på lyset.. som alla andra där. såklart. lite viiiiin massa snack. och några cigg.. tre för mig kanske.. lite för många kanske.. treeeeevligt o bra.. sen satte jag maria och anna och.. annas kille.. linus och tog en öl. tills sista tunnelbanan gick. stressigt. hemma på en kvart.. helt sjukt.. vart som helst hade det tagit en halvtimme att ta sig hem. men i paris går det på en kvart.. jaja..

nu har jag ont i huvet.. börjar elva imorgon

det här stället är sjukt. jag tror jag gillar det.

juste.. en av tjejerna vi hängde med hade eventuellt en lägenhet åt mig.. 600 € vid perelachääääs.. mmmmmmmmmmm

så var man här

Hej hej bloggen.

jag är i fucking paris nu. skönt att ventillifiera sig lite..

jag letar fortfarande lägenhet i mars. det är helt uppfuckat.. ska försöka ringa lite samtal imorgon. på franska. antar jag. och se om jag kan få tag på nånting. var förbi kyrkorna och fotade annonser härom dagen. hoppas att det ger nånting.

idag tog jag två cigg.. och två koppar kaffe.. åt bara en halv baguette. c'est grave! felfelfelfelfel kan man göra

hon jag bor med och jag har börjat komma in i nån slags vardag nu.

imorgon ska jag till centre pompidou och göra research. som det ser ut nu. och äta en avocado. sen är det två vernissager på kvällen. jokkum nordström på svenska institutet och nån fotoutställning på café couture. sweat store. eller vad det hette.

betalade hyra igår. 500 euro är bara 4400 sek! på en höft!. score på mig. hoppas jag.

imorgon ska jag också köpa block. sextiokronorsblock. som jag ska använda och förstöra och vika i och ha skräp i. ja ska nog köpa tejp också. KOMIGEN NU! TAGGA TILL!!